泰山 (Taishan) 曲阜 (Qufu)

Hejhej!

Förra helgen kände vi att vi behövde fly trafikkaoset och alla människor och tog oss 48 mil bort från Beijing med snabbtåg och hamnade i staden Tai'an där vi bestämt oss för att klättra upp för berget Tai(泰). Smoggen låg visserligen tät i Tai'an med men staden var lugn och vi ägnade kvällen åt att äta middag med ett par kineser som lämnat skola och allt och bara reste runt (inte vanligaste här inte). Blev peppade på att bestiga berget på natten för att kunna se soluppgången men bestämde oss för att gå upp tidigt istället för att få se saker på vägen upp. Sagt och gjort så började vi vår färd upp kl 7 på morgonen, var vi ensamma för det? Nej... Vi fick trängas hela vägen upp och på toppen låg fortfarande smoggen tät och utsikten var något disig.
På vägen ner tog vi en bakväg och blev helt plötsligt ensamma. Lite såhär såg vår promenad ut.

Väl nere tog vi en buss till Konfucius hemstad Qufu. Qufu var en sömnig småstad som kretsade kring Konfuciustemplet, Konfusius mansion (där Konfucius ättligar levt) och en fantastiskt vacker kyrkogård där Konfucius tomb finns. Både templet och mansionet var himla fint, särskilt alla målningar. Men som sagt, kyrkogården... Kyrkogården var mer än 2000 år gammal och runt den löpte en 10 km lång mur. Den var helt igenvuxen med gravstenar och statyer utspridda lite hursom. Så svårt att fota allt, men det såg ut ungefär såhär:
Efter det åkte vi tillbaka till Beijing igen, två timmar senare var vi hemma, Stockholm - Göteborg på 2 timmar, ja tack!!

Dragon's backbone rice terraces

Efter Xingping bar det av några timmar norrut med buss till risterasserna som kallas Dragon's backbone rice terraces (kinesiska: 龙胜梯田). Det låg uppe i bergen så en väldigt skumpig bussfärd på tre timmar avverkades från Guilin, inte för den åksjuke.

För att komma in till risfälten var man tvungen att betala en avgift och gå igenom en biljettkontroll, kändes väldigt turistigt. Väl innanför var vi i byn Dazhai där väldigt många kvinnor och män stod och väntade på att få bära upp våra väskor. Vi hade blivit rekommenderade att låta någon bära upp väskan och när vi började färden upp längst berget till vårt hostel förstod vi varför. Bara för att komma upp krävdes ca 45 min promenad på en smal stig. Inte så kul med + 15 kg på ryggen.

Väl uppe möttes vi av den här utsikten.
På terasserna gick människor och jobbade.
De två dagarna vi var här ägnades åt att promenera, mycket, äta mat, studera en fransk pensionärsgrupp som tog över hela vårt hostel, överleva en storm som varade en hel natt och som fick det att kännas som att hela byn skulle blåsa bort och givetvis fota en massa. Lite såhär såg terasserna ut genom våran lins:

Oskar när vi promenerade bort till grannbyn Pingan, som totalt pga sena bussar och klar underskattning av avstånd råkade bli en dag då vi promenerade 20 km, i berg.
Framme vid Pingan, när dagens promenerade km bara var uppe i 8 km.
Terasser där de börjat så.
Då vägarna upp till byarna är något begränsade, typ oexisterande bars mycket saker upp av människor, och hästar, här är vår favorit: Toahästen. Vad vi skulle göra utan honom vill vi inte tänka på.
I vår by fanns en gubbe som alltid satt på samma sten, och levde på att bli fotad verkade det som i alla fall för när Oskar tog en bild krävde han 3 yuan av honom, haha. Kanske ska börja göra det från alla kinesiska turister som smygfotar oss överallt.
Obligatorisk utsiktsbild med stel pose.
Sedan blev det till att åka flyg tillbaka till Beijing igen efter en vecka i söder. Här är det 30 grader och vi räknar ner dagarna till sommarlov då vi åker på nya äventyr, inte långt kvar nu! Blir dock kanske någon weekend till närliggande städer för att undkomma hetta + föroreningar (som visar sig vara en dålig kombo). Särskilt i klassrum utan aircon.
Hej så länge!

Xingping

Eftersom Erika inte hade någon skola i torsdags och fredags förlängde vi ledigheten kring första maj med två dagar och reste till Guangxi i södra Kina. Vi åkte först till Yangshuo, en plats vi hört så mycket bra om och sett så mycket vackra bilder ifrån. Det ligger dock en bit bort från Beijing, ca 200 mil (det är alltså längre än från Uppsala till Paris) och flyg var inte helt billiga. Därför tog vi oss dit med ett 22 timmars nattåg. Total restid från vår lägenhet i Beijing till vårt hostel i Xingping (en by en bit utanför Yangshuo) blev snarare 30 timmar, inklusive förseningar på tåg, taxiresor och diverse bussar.

Långdistanståg i Kina var lite av en upplevelse i sig. Många hade laddat upp med enorma mängder mat och öl och sprit som de satt och festade på hela kvällen (iaf tills alla lampor släcktes kl 10). Vi sov också riktigt skönt, bättre än vi någonsin sov under vår europa tågluff, och när vi vaknade på morgonen möttes vi av risfält och vattenbufflar utanför fönstret.

Vi började alltså resan i Xingping, en liten och än så länge inte superturistig by som ligger mellan Yangshuo och Guilin. Första dagen regnade det väldigt mycket och vår hostelpersonal rekommenderade oss att stanna inne och se på film istället för att gå ut. Men vi hade ju inte åkt tåg genom halva Kina för att se på film på vårt rum så vi köpte varsin poncho, tog våra paraplyer och traskade iväg. I uppehållen mellan åskskurarna gick vi på och fick se lite av det vackra landskapet. Vi försökte hitta till en grotta som var utmarkerad på kartan vi använde, men det gick inget vidare, trots väldigt mycket hjälp från lokalbefolkningen.









Den andra dagen i Xingping var vädret lite bättre och vi kunde klättra upp på ett av bergen. Efter en väldigt lång halvtimme var vi (genomblöta av svett) uppe till fantastisk utsikt:



Efter berget tog vi en stunds vila innan vi begav oss ut på en vandring till “fishing village”, som vi hade blivit erbjudna hundratals bambuflotturer till utan att riktigt förstå vad det var. Vi hade nog tänkt oss en ganska lätt promenad men det blev att traska upp på kullarna igen, genom täta buskage på smala smala stigar och vi trodde verkligen att vi var vilse innan vi tillsist hittade den där fiskar byn. Lite flummig var den, bara vi, fyra andra turistier med ett tiotal souvenirstånd i en gammal stenby.

Här är Erika på väg ner mot fiskarbyn:



Och här är utsikten på vägen:



På vägen hem från fiskarbyn åkte vi bambuflotte längs floden:



och en gubbe åkte förbi oss med sin fiskarfågel som han visade upp för turister: