Emei Shan 峨嵋山 - Apor, snö och buddhistiska tempel

För några dagar sedan var vi vid det 3000m höga Emei Shan, ett av Kinas heliga buddhistiska berg. Vi var där i två dagar, tillsammans med horder av kinesiska turister, och bodde i en liten turistby vid bergets fot och åkte upp med buss för att vandra på dagarna. När vi kom till vårt hotell blev vi väldigt glada över hur varmt och skönt vårt rum var, minst 20 grader, och kunde nästan ha överseende med möglet i taket, utsikten rakt in i en betongmur som är vårat enda skydd mot en busstation med bussar som äälskar att tuta, rökande kökspersonal utanför vår dörr.. Men precis när vi ska släcka går strömmen i hela huset. Vi hör hur personalen börjar springa runt och skrika men strömmen kommer inte tillbaka. När vi vaknar på morgonen är det 7 grader varmt i rummet, och ljuset funkar inte.

Första dagen tog vi buss och linbana upp för nästan halva berget och gick ner. Emei Shan är fullt med gamla buddhistiska tempel. Det första vi kom till var Wannian, som konstruerades på 800-talet (stora delar brann tydligen i mitten av 1900-talet, men har restaurerats).

Även vid snögränsen blommade träden fortfarande, tänk om det kunde vara så i Sverige.

Efter en timmes vandring i trappor kom vi till Qingyin Pavilion.

Efter det fortsatte stigen till Ecological Monkey zone, där vi trängdes med horder av kineser. Många hade med sig makak-mat som de sträckte ut till aporna, men när aporna blev för närgångna blev folk rädda och började slå mot dem med sina pinnar. Så makaerna var väldigt uppstressade. Det gick omkring typ vakter med slangbellor som makakerna var rädda för, egentligen inte en så kul syn.. Vi fick mer sympati för apan än för kvinnan som sträckte ut mat och som resultat av det blev biten i benet (i och för sig en inte helt opartisk åsikt...och vi blev lite rädda för aporna efter det...). En kinesisk pappa lekte hjälte när hans dotter blev rädd för makaken och sprang med sin pinne och skrek mot den.

MEN för de som gillar apor, och det gör vi ju (vissa lite mer än andra), skulle vi vilja säga att det var en drös med himla fina små apor uppe i berget, med vinterpäls och allt. Vi tar en titt.

Men som sagt, aporna var lite närgångna, och är man lång (som en 169 cm lång person är här) så kan man bli använd som transportsträcka...

Efter aporna tog vi oss ner, eller snarare följde en väg som gick upp och ner, varje trappa möttes med sådan här entusiasm.


Följande dag åkte vi upp på toppen och tog oss upp till Golden summit. Vi hade hoppats på en fantastisk utsikt, istället fick vi detta:

Något besvikna över dimman roade vi oss med att fota Kineser som inte sett snö förut och som fotade varandra.

Ett par timmar senare var vi nere i lummigt grönt och 7 grader, lite knäppt.

Hej så länge!

Leshan och pandor

Hörde att det var snö i Sverige? Här i Chengdu är det 10 grader och sol. Vi byter dock ut det mot 25 grader om tre dagar då vi åker till Sanya i Hainan.
De senaste dagarna har vi tillbringat i Emei shan och Leshan. Det förstnämnda kommer i ett senare inlägg istället blir det ett rätt kort inlägg om Leshan, detta för att det var ett powersnabbt turistmål för oss, har aldrig någonsin sprungit så snabbt igenom (så blir det när man inte kan missa sista bussen och inte inser hur lång tid det tar att köa..., mer om det längre ner). I Leshan finns världens nu högsta buddhastaty som är 71 m (och inte 170 som vi trodde...) från 700 talet e Kr.
För de som vågar och orkar trotsa köerna så kunde man även ta sig ner till foten av buddhan via en något risky trappa (som blir ännu mer risky när alla trycker på för att komma ner).

Men då måste man även in i köerna...

Sedan ett tips, res inte i Kina under spring festival, om du inte som vi verkligen ville åka bort, du kommer få köa ihjäl dig (note. Kineser ÄLSKAR att köa eller skapa en klump av trängsel, de köar till ALLT, ibland köar de fast de inte ens behöver, så förutom att studera mer än tusen år gammal historia har vi denna vecka: köat för att köpa biljett, köat till det som vi köpt biljetter till, köat till ingången till sevärdheter, köat upp till sevärdheterna, köat ner, köat till bussen som kör oss hem, sett bussen köa sig framåt längst gatorna, köat för att komma ut ur bussen och ut från busstationen, köat fram längs gatorna. Dessutom har vi upptäckt att ingenting är giltigt utan en stämpel (börjar inse varför den där stämpeln i visuminbjudan var så viktigt), ALLT stämplas (bussbiljetter, kvitton, inträdesbiljetter, tågbiljetter etc).

Avslutar detta inlägg med lite pandabilder. Kommer fler efter vi besökt nästa pandacenter som tydligen ska vara mer naturligt och mindre turister.

De första dagarna av det Kinesiska nyåret i Chengdu

Flög till Chengdu på det Kinesiska nyåret, såg massvis av fyrverkerier då planet lyfte, landade i 10 miljonersstaden Chengdu kl 21 och hann checka in på vårt hostel och komma innanför dörren innan tolvslaget. Det faktum att det är förbjudet att skjuta raketer mitt inne i stan kompenseras med att skjuta smällare vilket ledde till att vi förlorade hörseln 00.00, 10 miljoner kineser vet hur man kompenserar. Bristen på fyrverkerier gjorde att himlen faktiskt var rätt tråkig men lite raketer på avstånd. I alla fall inte mer än nyår i Sverige.

De följande två dagarna har spenderats i ett Buddhistiskt tempel och på Giant Panda breeding research base, och åt att trängas med kinesiska turister. Vi tittar lite.

Folkhavet.


När man köper biljett till templet ingår rökelse.


Ett av alla små tempel inne i området.


Den här klockan förstod vi inte riktigt vad den innebar men alla kineser försökte hoppa upp och slå på den. Sen gick Oskar dit och slog nästan huvudet i den, det tyckte alla var rätt kul. (kan ha överdrivit lite)



Framför en av alla Buddhastatyer tändes rökelse.


Efter att ha tröttnat på att trängas med Kineser har vi återhämtat oss på Sims cosy garden hostel som är hur mysigt som helst men svinkallt.



Detaljerna är så söta.


Idag har vi dock haft sol som värmer, vilket dokumenteras med denna bild. (för SÅ varmt var det)


Och trängts lite mer. (Någon är dubbelt så lång som alla andra här)


Snart kommer pandabildkavalkad.

Första inlägget från Kina

Fem dagar har hunnit passera här i Beijing sen vi anlände. Första mötet med Kina på flygplatsen var något chockerande. Vi visste att det skulle vara smog, men den där intensiva lukten av krut(som tydligen beror på att alla skjuter smällare just nu), och en sikt på cirka 100 meter innan vi ens kommit in i Beijing, var detta rätt? Får möte av en masterstudent från Beijing Jiaotong som tålmodigt stått och väntat på vårat försenade plan. Hoppar in i en taxi och åker in mot stan.Vi blir bjudna på allt första dagen och kämpar för att hålla oss vakna till klockan åtta, går ut i första Kinakvällen och spanar in förbjudna staden på avstånd.


Hela Beijing är smyckat inför det Kinesiska nyåret med lyktor och glitter.



På onsdagen blev vi uppmötta på vårat hostel av Erika och David och började med att besöka Lamatemplet.



Där finns en guldbuddha som var 18 m hög, Oskar får agera jämförelse, men vi borde ha valt Erika istället.



Ägnade resten av dagen åt att leta efter en marknad som visade sig vara omöjlig att hitta. Fotade smoggen lite istället.



Och fick manikyr för 30 spänn.



Torsdagen var stora muren dagen, blev skjutsade ut till en tom del av muren och började den mödosamma vägen upp till muren som följdes av en ännu värre promenad på muren, nära döden upplevelse till trots var det en fantastiskt upplevelse, titta bara:









De senaste två dagarna har bjudit på krutfria dagar, blå himmel och strålande solsken, bådar gott. Trafiken är inte så galen som vi trodde får se hur det blir när alla kommer tillbaka efter nyåret, kommer vi få en chock? Imorgon åker vi till Chengdu för att se pandor, och hoppas på att inte planet blir nedskjutet av Kinesiska nyårsraketer.

Gott nytt år allihopa!